Protest är ett sätt för människor att uttrycka missnöje med det som pågår i samhället. Genom protest kan man visa sin oenighet med beslut som har fattats av politiker eller myndigheter, och ofta är det en bra metod för att uppmuntra till förändringar.
Ibland kan det kännas som om våra röster inte bryts någonstans, och då kan protest vara ett effektivt sätt att nå ut till fler människor. Naturligtvis finns det olika typer av protester, från de mer vardagliga – som när vi klagar högt på busstider eller butikspriser – till de stora folkmassorna som samlas för att demonstrera mot allvarliga orsaker, som krig eller diskriminering.
Personligen tror jag att protest ofta behövs för att verkligen åstadkomma förändringar. Ibland räcker det inte med bara att prata om problemet, utan man måste agera på ett synligt sätt för att andra ska ta notis om det. Dessutom är protest en demokratisk rättighet som vi alla har, och den borde användas oftare!
Om varför protest ofta behövs för att åstadkomma förändringar.
En av de viktigaste anledningarna till att protest ofta behövs för att åstadkomma förändringar, är den makt och inflytande som etablerade institutioner och personer inom samhället har. Detta gäller särskilt i demokratiska länder där beslutsfattare ofta är skyldiga att ta hänsyn till allmänhetens opinion när de fattar beslut. Genom att delta i olika typer av protester – från demonstrationer och marscher till online-kampanjer – kan medborgare påverka politiska processer på ett positivt sätt och bidra till att förvandla samhället till en bättre plats.
Det finns dock en del kritik mot idén om protest som ett effektivt medel för social förvandling. Kritiker hävdar oftast att det endast är möjligt att uppnå betydande sociala för changesgenom revolutionsrika metoder, snarare än genom mindre skalorade aktivism. Detta argument ignorerar dock ofta de mer subtila men inte desto mindre avgörande rollerna som protestor spelar i demokratier. I många länder, inklusive Sverige, har vi sett hur regeringar har backat ner från tidigare positioner eller helt enkelt lagstiftningen har blivit annorlunda pga av protester från allmogen.
Varför protest inte alltid lyckas med sitt mål.
Protest är ett sätt för människor att visa sin oenighet med något. Det är ofta en reaktion på orättvisor och kan vara ett sätt att försöka förändra det som man tycker är fel. Protest kan ta olika former, från demonstrationer till strejker, och de som protesterar kan ha olika motiv. Men trots detta är det inte alltid protest som lyckas med sitt mål. Detta beror på flera olika skäl:
* Motsattan av vad man vill uppnå – Om man demonstrerar för något (till exempel frihet), finns det en risk att motståndarna kommer att använda samma metod (demonstrationer) för att motverka den effekt man vill uppnå. Således blir resultatet tvärtom av vad protesterarna hade hoppats på.
* Styrkan hos motparten – Ju starkare och mer organisert motparten är, desto svårare blir det för protestanterna att ge igenomslag i form av förändringar. I extremfall kan protesterna leda till repressalier från den aktuella regeringens sida, t ex i form av arresteringar eller censur.
* Ineffektiviteten hos protesterna – Ibland rasar protesterna bara ut i ren frustration utan någon klar plan eller strategi bakom sig, vilket gör dem ineffektiva och lite mer harmlösa rent politiskt sett. Protesterna mister dessutom styrka ju längre tid som gick sedan orsaken till deras framväxt inträffade; tiden arbetar alltsfler emot dem ist rather than with them..
När protest fungerar och när den inte gör det.
Det finns ett antal faktorer som påverkar huruvida en protest fungerar eller inte. En viktig faktor är hur stark motivationen är hos de personer som deltar i protesten. Detta kommer oftast från en känsla av orättvisa och frustration över missförhållanden i samhället, och en tro på att det går att förändra. En annan viktig faktor är om de personer som protesterar har gemensamma mål och synergi mellan sig, eller om det finns olika grupper med motstridiga intressen. Det är också viktigt att ha tydliga budskap och strategier för hur man ska protestera, och ofta är media en viktig ingrediens för att lyckas nå ut till fler människor. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns ingen enda magisk formel för framgångsrika protesterna, utan det beror på olika unika omständigheter varje gång.
Faktorer som påverkar huruvida en protest lyckas eller misslyckas.
Det finns flera faktorer som kan avgöra huruvida en protest lyckas eller misslyckas. En av de viktigaste faktorerna är hur många personer som deltar i protesterna. Ju fler personer desto större chans att någon tar notice och förhoppningsvis leder till förändring. Dessutom är det viktigt att ha ett klart budskap och mål med protesten, samt en plan för hur man ska gå vidare om ingen tar notice. Andra viktiga faktorer är tidpunkten på året, platsen där protesterna hålls och vilka andra aktiviteter som finns i närområdet. Alltså, det finns många olika saker att tänka på när man planerar en protest, men det är inte alltid lätt att veta exakt hur mycket betydelse varje enskild faktor har.
Exempel på några framgångsrika protester genom historien.
Det har genom historien finnas många olika typer av protester. Allt från de som vänt sig till en liten grupp av människor, till de som involverat hundratusentals eller ännu fler. Oftast har dessa proteströrelser drivits fram av olika orsaker; allt från ett önske om förändring i det egna samhället, till ett önske om bättre villkor för arbetare och andra grupper i samhället. Detta har resulterat i att det genom tiderna finns många olika exempel på framgångsrika protester.
Ett exempel på en sådan protest är den amerikanska revolutionen som inleddes 1775. Revolutionen var en reaktion mot de orimliga skattarna som styrdes av Storbritannien och ledde till kriget mellan de två länderna. Efter cirka tio års krigande lyckades amerikanerna befria sig från den brittiska kronan och inrätta sin egen republik med George Washington som förste president. Detta var en mycket framgångsrik protest då den inte bara ledde till förändringar i USA utan inspirerade flera andra länder att göra likadant under 1800-talet, bland annat Frankrike och Mexiko.
En annan mycket framgångsrik protest var Sovjetunionens Collapse 1989-1991. Detta skedde under den sista delen av Cold War och var resultatet av flera decenniers politisk oro och socioekonomisk missnöje inom Sovjetunionen. Sammanbrotten började i Ungern där man uppmanade folk att ta tillbaka sina egna regeringar istället för att leva under sovjetmakten .Detta inspirerade snart andra länder inomSovjetunionen att göra likadant, vilket ledde till revolutioner i Polen, Tjeckoslovakien, Rumænien ,Bulgarienoch slutligen slutet paa Sovjetunionens styre 1991 . Dessa revolutionsprocesser brukar ofta kallas Slavisk Vinter
