Politiken är en dagstidning i Danmark som grundades 1884 av Viggo Hørup, Emil Hornemann och Edvard Brandes. Sedan 1917 ägs tidningen av det danska förlaget Politikens Forlag A/S. Under ledning av chefredaktörerna Mogens Nye Avlskarl (1917–1945) och Erik Høeg-Hansen (1945–1960) etablerade Politiken sig som en av de mest inflytelserika dagstidningarna i Danmark. I början av 1990-talet hade tidningen en upplaga på cirka 120 000 exemplar. På 2000-talet har dock upplagan minskat kraftigt och 2013 uppgick den till endast 31 861 exemplar per dag. Tidningen är idag ett familjeföretag med huvudkontor i Köpenhamn.
Politikens ursprung och utveckling
Politikens ursprung och utveckling går tillbaka tusentals år, till de första stora civilisationerna i Mesopotamien och Kina. Därefter har politiska idéer och system utvecklats ytterligare under den grekiska antiken, medan olika monarkier och republiker har kommit och gått under de senaste tvåtusen åren. I det moderna Europa tog politiken en ny form under 1800-talet, med bildandet av olika parlamentssystem som reglerade hur beslut skulle fattas inom staten. Idag finns det många olika typer av politiska system världen över, allt från demokratier till diktaturer. Politik påverkar alla aspekter av samhället, från hur mycket skatt man betalar till vilka lagar som gäller. Det är ett omfattande område som rör människors rättigheter och skyldigheter gentemot varandra såväl som mot staten.
Politiska idéer och strömningar
Politiska idéer och strömningar är förknippade med olika politiska partier, rörelser och organisationer. De flesta av dessa har ett syfte att påverka den politiska processen i en viss riktning. Politiska idéer kan vara allt från liberala till konservativa, socialister till anarkister och så vidare. Strömningarna kan ibland vara motstridiga, men ofta hänger de samman med varandra på något sätt.
Sveriges politiska historia
Sveriges politiska historia är en av de mest intressanta i Europa. Det började med en kunglig monarki och slutade med ett folkligt styre, och det har alltid varit mycket debatt om vilken politisk modell som är den bästa för Sverige. På 1500-talet hade Sverige en stark kung, Gustav Vasa, som lyckades göra landet fri från danska herraväldet. Han inledde också den svenska expansionen i Nordeuropa genom att erövra Finland. Detta skapade dock ett problem för Sverige när Ryssland växte sig allt starkare och på 1600-talet inledde tsaren Peter den store en långvarig krigföring mot Sverige för att ta över landets handelsvägar till havet. I slutet av 1700-talet ledde dessa krig till att Sverige tappade mycket av sin tidigare makt, och tsaren Alexander I besegrade Napoleon Bonaparte under slaget vid Poltava 1709. Efter andra världskrigets slut 1946 blev det klart att Sverige inte längre var en stormakt, men landets neutralitetsk policy under krigen hade gett det stor respekt i världen.
Världspolitiken under 1900-talet
Världspolitiken under 1900-talet har präglats av två världskrig, ett kallt krig och en rad mindre konflikter. Första världskriget bröt ut 1914 när Österrike-Ungern inviger Serbia efter mordet på överbefolkningen Franz Ferdinand. Kriget blev snabbt allmänt då Ryssland försvarar Serbia och Tyskland anfaller Ryssland via Polen. Storbritannien och Frankrike gick in i kriget mot Tyskland på Serbiens sida 1915. Kriget drabbade stora delar av Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien samt de flesta europeiska koloniimperierna och varade till 1918. Andra världskrigets utbrott var en följd av det första, då Tyskland inte accepterade villkoren i fredsfördraget från Versailles 1919 som ledde till landets ekonomiska ruin. Nazistpartiet tog makten 1933 med Adolf Hitler som ledare, vilket skapade sprickor inom Europas allierade från första världskriget – Storbritannien, Frankrike och USA – som tidigare hade sett Nazitysklands expansion med olika grader av missnöje men inte agerat militärt mot denne. Det andra världskriges utbrott 1939 gynnas av att Hitler redan hade erobrat Polen och australiska premierministern Robert Menzies beslutar sig för att gå in i krig på Storbritanniens sida trots starkt motstånd från befolkningen (som istället sympatiserar med Tyskland). Kriget blev ännu mer globaliserat än det första då Japan anfaller USA 1941 (vilket dragit in Storbritannien) samtidigt som Hitler invaderar Sovjetunionen 1941 (som sedan gick in i kombination med de allierades sida). De allierades seger 1945 ledde till uppdelningen av Europa mellan de sovjetiska ockapitalistiska makterna samtiidg
2000-talets politik
Det århundrade som precis har gått, det 2000-talet, kommer att bli ihågkommet för många olika skäl. Ingenting kanske är så typiskt för de senaste tjugo åren som den internationella oroen för terrorism och extremism. I början av millenniumsbytet introducerades ett nytt begrepp i den politiska vokabulären: ”globalisering”. Detta var en beskrivning av de sammanlänkade ekonomierna, kulturerna och miljöerna på jorden – men också av hur snabbt dessa förbindelser hade utvecklats under de senaste decennierna. Som ett resultat av globaliseringen blev makten mindre lokaliserad och mer diffus. Nationalstaterna behöll sin formella auktoritet, men deras befogenheter minskade när supranationella organisationer (EU, FN), transnationella bolag (exempelvis Google) och stora privata individer (som Bill Gates) allt oftare agerade på den internationella scenen.
