Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter, valda vart fjärde år. För att bevilja en ny lag eller ändra en gällande måste riksdagsmännen anta den med fler ja-röster än nej-röster. De som bor i Sverige och har fyllt 18 år har rösträtt och kan påverka vem som kommer in i riksdagen via det allmänna valet.
Riksdagens huvudsakliga uppgifter är att besluta om skatter, stats budgeten och frågor som berör EU. Dessutom pratar de om olika politiska frågor, bildar regeringar och ser till att Sveriges lagar följs. På sistone har de bland annat diskuterat hur vi ska minska klyftorna i Sverige, vilket parti man vill se som ny regeringschef efter 2018 års val samt olika motionsdebatter där man tar ställning till t ex klimatomställningen eller invandringen.
Varför bryr vi oss? Jo, för att det påverkar vardagen för alla som bor i Sverige! Riksdagens arbete handlar mycket om folks vardag – hur mycket skatt du betalar, hur din pensionsplan ser ut, vilken medicin som ingås i hälso- och sjukvården etcetera… Alltså: Ja det finns anledning att ta intresse av politiken!
Vad gör riksdagen?
Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter. Alla ledamöter väljs direkt av det allmänna på fyra år. Riksdagens uppgifter är att besluta om lagar, budgeten och regeringens verkställighet av dessa. De flesta frågor som riksdagen behandlar kommer från regeringen, men medlemmar av riksdagen kan också lägga fram egna förslag till beslut. Dessutom har riksdagen ett ansvar att granska och ställa frågor till regeringen och andra myndigheter under sitt arbete med budgetfrågor, genom interpellationer och skriftliga frågor samt genom delegationer som besöker olika myndigheter.
Varför bryr vi oss?
Det finns många olika skäl till varför vi bryr oss om andra människor. Ibland kan det handla om att vi känner oss solidariska med personen, eller för att vi helt enkelt tycker om den personen. Andra gånger kan det handla om att vi har ett gemensamt intresse med personen, eller för att personen behöver vår hjälp. Oavsett orsak är det alltid trevligt när någon bryr sig om oss!
Riksdagens uppgifter
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Riksdagens uppgift är att, genom lagstiftning, verka för rättvisa och solidaritet i samhället och för en hållbar utveckling av landet.
Enligt grundlagen är det allmänna valet till riksdagen den viktigaste demokratiska insatsen. Alla som har fyllt 18 år och är folkbokförda i Sverige har rösträtt. Varje valkrets väljer en eller flera personer till riksdagen, medan de som bor utomlands kan rösta på partierna i Svenska valmanssamfundet. De 349 ledamöterna (inklusive 22 ersättare) väljs direkt av folket och sitter i riksdagen under mandatperioden. Under denna tid representerar de inte bara sina egna valkretsar utan hela landet.
Partierna styr arbetet inom Riksdagsförvaltningen och beredningsarbetet i kommittéerna tillsammans med talmannen. De tar gemensamt ställning till frågor om regeringens verksamhet, budgeten och internationella frågor av allmänt intresse. Dessutom ansvarar partierna gemensamt för beredning av lagförslag som skickas till kammaren (riksdagshuset). Nya lagar träder ikraft nio månader efter att de har blivit antagna av båda kamrarna – om ingenting annat anges – eller nyare dag ifall parlamentets beslutade inkraftträdesdatum infaller på den tiden
Hur påverkas vi av riksdagen?
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige och består av 349 ledamöter som väljs varje fjärde år. Ledamöterna väljs direkt av allmänheten och till riksdagen kan man kandidera från det att man fyller 21 år. Riksdagens uppgift är, enligt grundlagen, att besluta om lagar och budget samt att granska regeringens verksamhet. Detta innebär bland annat att riksdagen tar ställning till de frågor som regeringen lägger fram för beslut, prövar om regeringen sköter sitt arbete på ett bra sätt samt beslutar hur mycket pengar olika myndigheter och organisationer ska få. Många människor tycker dock inte att riksdagens arbete har någon betydelse i deras vardag, men detta stämmer inte alls. Faktum är att det finns många olika saker som påverkas av riksdagens arbete – beroende på hur du ser på saken antingen positivt eller negativt. En av de positiva aspekterna med hur riksdagen fungerar idag istället för tidigare, är exempelvis den starkare insynen och den ökade j transparencyn kring politikernas arbete. I dag finns det tillgång till mycket information om vilka frågor som diskuteras i riksdagen, vilka partierna styrker sig mot varandra kring olika frågor etcetera. Tidigare var denna information inte lika lättillgänglig eller transparent.
Vem väljer riksdagsledamöter?
Riksdagsledamöter väljs av folket i Sverige. Alla som är registrerade i valmanifestet och är 18 år eller äldre har rösträtt. Riksdagsval går till på samma sätt som kommunal- och landstingsval, men det finns också en del skillnader. I riksdagsvalet väljer man inte bara en partiledare utan också andra ledande politiker från olika partier. När du har röstat för ett parti i riksdagsvalet, har du också röstat för deras kandidater till andra politiska uppdrag, såsom landstingsfullmäktige, kommunstyrelseordförande och styrelseledamotar i regioner och landsting.
