Det pågår flera olika debatter i riksdagen just nu. En av de mest uppmärksammade debatterna handlar om invandring och asylpolitik. Det finns starka åsikter både för och emot olika asylpolitiska åtgärder, och det blir ofta mycket högljutt när det diskuteras. Just nu verkar det som om en majoritet av riksdagens ledamöter är för en mildare invandringspolitik, men sista ordet har inte sagts i den frågan.
Riksdagsvalet 2018
Valet till riksdagen 2018 är det val som hålls i Sverige för att välja medlemmar till riksdagens andra kammare, de så kallade ledamöterna. Valet äger rum den 9 september 2018.
Riksdagsvalet görs enligt principen för personval och alla svenska medborgare som fyllt 18 år och har varit folkbokförda i Sverige under minst tre månader innan valet har rösträtt. Man röstar på ett parti eller en enskild kandidat genom att fylla i ett blankettval. I detta val används dock inte någon omröstningsmaskin utan man lägger sin blankettval i en urna direkt vid valurnan. På senare åren har det blivit allt vanligare att man röstar på nätet, vilket gör det möjligt för fler att delta i valet.
Riksdagsvalen hålls sedan 1994 vart femte år, men kan ske tidigare om regeringen faller eller avsäger sig mandatet från riksdagen. Detta skedde bland annat 2010 då Alliansen (M) och Centerpartiet (C) lämnade regeringen och 2006 då Socialdemokraterna (S) blev sittande parti efter borgerligheten stod utan majoritet i riksdagen.
Brexit och Sveriges framtid
Det är svårt att säga hur Brexit kommer att påverka Sverige ekonomiskt. På den ena sidan finns det möjlighet att företag flyttar till Sverige från Storbritannien, eftersom det blir dyrare och mer administrativt komplicerat att driva verksamhet där. Detta kan innebära fler jobb och ökad ekonomisk aktivitet i landet. På den andra sidan finns det risk för osäkerhet och minskad handel med Storbritannien, som är en av Sveriges största handelspartners. Sammanfattningsvis är det svårt att säga hur Brexit kommer att påverka Sveriges ekonomi, men det finns både risker och möjligheter involved.
Vad händer med EU efter Brexit?
Brexit är ett hot mot EU och dess framtid. Om Storbritannien lämnar EU, kommer det att innebära en förlust av en av EU:s stora medlemsländer. Detta skulle påverka EU:s budget, handel och politik. Brexit skulle också få konsekvenser för Irland, som är ett närliggande land till Storbritannien. Eftersom Irland också är medlem i EU, kommer detta att innebära ytterligare problem förEU. Det finns dock hopp om att dessa problem kan lösas genom förhandlingar mellan Storbritannien och EU.
budgetpropositionen för 2019
Budgetpropositionen för 2019 innehåller en rad olika förslag som rör ekonomin i Sverige. bland annat föreslås det att skatten på inkomst och arbete höjs, samt att pensionssystemet förändras. Detta är naturligtvis bara ett urval av alla de områden som berörs av budgetpropositionen.
Det finns många olika åsikter kring budgetpropositionen, och det är givetvis inte alla som gillar alla de föreslagna ändringarna. Dock verkar det som om de flesta svenskar anser att budgetpropositionen innehåller vissa positiva aspekter, och man hoppas givetvis att dessa kommer att genomföras när den slutgiltiga budgeten väl presenteras.
Regeringen Löfvens strategi för en bättre Sverige
Regeringen Löfvens strategi för en bättre Sverige är ett program som syftar till att göra landet bättre på flera områden. Programmet innehåller olika delar som alla har som mål att förbättra Sveriges situation. Exempel på dessa delar är en bättre arbetsmarknad, en hållbar ekonomi och en tryggare och mer jämlik samhällsutveckling. Programmet innehåller också olika andra punkter, men de tre nämnda är de viktigaste. Regeringens strategi för Sverige skiljer sig från den tidigare regeringen Reinfeldts program genom flera aspekter. Dels är det mer långsiktigt och helhetssinne, dels tar det hänsyn till globaliseringen och den digitala utvecklingen och dels satsas det mer pengar på investeringar i forskning och utveckling.
